Frasses funderingar om livet i största allmänhet och Ärtan i synnerhet

Uj, vad trött jag är! Kände mig tvungen att bädda ner mig i min gamla valpbädd. Jag orkade inte ens kasta ut husses papper utan de fick tjänsgöra som täcke. Ärtan löper och är hur påflugen som helst. Jag talar om för henne att det inte är dags än, men hon fortsätter att hålla på. Jag vill inte ens säga vad hon gör, men pinsam är hon. Kantarellkursen tog slut i tisdags och jag slängde svampar omkring mig hit och dit. Nej sanningen att säga var jag duktigast på kursen. Inte svårt - sista gången var jag enda eleven, så det blev massa tid för teori. Alldeles för mycket snack i min smak. Trist ändå att den är slut. Husse filmade, men med Kickans kamera, så den kommer i vuvvebloggen.

Alla hjärtans Ärta 3 år idag

Mamma och jag för tre år sedan.

Vill ta tillfället i akt och tacka min mänskliga morfar Mattias för uppvaktningen på födelsedagen. Och även tacka för all kommande uppvaktning från alla andra. Matte och Husse hade glömt bort vilken dag det var idag, som tur var ringde Mattias. Visserligen fick jag mjölk på sängen som vanligt, men sång och ljus fattades. Nu har de lovat att kompensera mig hela dagen. Vi ska börja med kantarellsökarträning. Annars är livet på topp och alla tycker att jag är det vackraste som finns. Kan bero på att jag började löpa på nationaldagen. Ha en bra dag!! önskar ÄRTAN

Kantarellkurs andra gången

Nu är det andra gången jag är på kantarellkurs. Måste kolla att matte och husse klarar det här med att få med både klicker, godis, kantarell och mig i koppel. (Egentligen behöver jag inget koppel för jag fokuserar enbart på kantarellsöket, men det är säkrast med koppel så att jag är säker på att tvåbeningarna hänger med).

Här får matte instruktioner. Det är inte lätt för henne att hålla reda på allting. Observera kantarellsökarhalsduken. Den har jag fått av Kråkan. Ärtans är också upphöjd till kantarellsökarhalsduk.
Husse hinner tyvärr inte med riktigt, så jag tar tag i kantarellen och kastar den lite för att det ska bli lättare för honom att plocka den.
Det finns absolut ingen elev som är så fokuserad och uppmärksam som jag. Jag tycker nämligen att om man gör något så ska man göra det ordentligt.

Frasses funderingar om kantarellsökarkursen

Idag har jag varit på kurs. Kantarellsökarkurs med HUSSE. Matte och Ärtan låg och drällde på soffan hemma, så jag fick nöja mig med bara husse. Problematiskt tänkte jag. Hur ska den mannen som jag måste beskydda mot varenda mötande hund på promenader och som aldrig har godis med sig, klara detta. Nej, jag får lov att ta ansvaret helt och hållet för att det här ska gå vägen. Det visade sig inte vara så svårt. Det var faktiskt en valplek. Bara en hund till, han var visserligen stor och svart och det är ju inte trevligt, men han var kastrerad. Det kände jag på en gång på lukten, så sedan var han inget att bry sig om. Zack hette han och var bara något år, så han var nästan en valp, och lite störande för han kunde så klart inte fokusera riktigt, utan höll på och larvade sig. Jag tittade med avsmak på honom. Dessutom åt han upp två kantareller i hastigheten. Förstod sålunda inte alls vad vi höll på med.

Själv var jag en mönsterelev och lyckades lära husse både att klicka och dela ut godis i tid. "Fröken" tyckte konstigt nog att vi var duktiga alla fyra och jag tyckte att det var helkul när det var struktur på undervisningen.

Ärtan är naturligtvis sotis, men hon ska tydligen få privatlektioner härhemma. Inget får man ha i fred. Men jag tror inte att hon kommer att bli så bra som jag.