Ärtan har befälet

Jag tog en tur i början av veckan till Ängsö med min båt BÖLJ-ANN. Husse och matte fick följa med.

Visserligen var det hett och visserligen var jag fruktansvärt törstig, men matte ska inte tro att hon kan säga åt mig när jag ska dricka.

Frasse hade rätt. Det ÄR jätteskönt att slappa på rep eller sladd. Det fläktar en aning underifrån, Skönt!

Lökpåse

Språngningen är nästan färdig och flätningen möts i mitten. Nu är det jättetrångt för fingrarna och jag blev tvungen att ta en virknål till hjälp.

 

 Det ser ut som ett band, men det är oerhört töjbart så det blir som en kasse. Den består av 80 trådar, eller som man säger 40 st trådpar. För det sista momentet: virkning i mitten för att fästa flätningen, lade jag upp hela anordningen på köksbordet.

Lökpåse

 Språnganordning uppsatt på väggen i klädkammaren.

Varp av lingarn lindad runt de två pinnarna.

 Språngningen påbörjad. För att hålla varpen spänd så hängde vi en hink med sten längst ner. Då går det att anpassa spänningen i varpen genom att lägga i resp. ta bort stenar. Enkelt med effektivt.

 Detalj av språngningen. Väven blir elastisk åt alla håll - nästan.

Jag språngar, det är i princip en flätning.

Mellan himmel och hav

klampar människan aningslöst fram på ett litet stycke fast mark. Undrar om hon vet vilken sida om den röda pricken, som grundet ligger?

Bilden är tagen vid foten av Bergs slussar vid vår Göta kanalresa.

Lökpåse?

Attin tipsade mig om den här tävlingen och en språngad påse skulle passa utmärkt att förvara lök i. Jag har därför satt upp en liten språngningsanordning i klädkammaren och ska språnga en påse i lingarn. Jag har lovat Attin att blogga här om hur det går och detta är alltså första inlägget.

Otrolig målning av noffar och fiskmåsar

Detta byte medförde vi från vår båtresa i västerled till Vadstena, där årets Noffeträff inträffade. Ärtan blev klubbmästare i agility för andra året i rad och vi ropade in denna otroliga tavla på den sedvanliga auktionen. Otrolig är den i så måtto att noffarna aldrig skulle suttit still med en fiskmås i närheten. Jag tror inte heller att fiskmåsen skulle ha placerat sig där mellan tre noffar, men det är just det som gör den så förtrollande.

Claes, lyckosten, hade en förtrollande dröm om tavlan två nätter efter att vi fått tavlan i vår ägo. Han drömde att noffen till vänster började skälla. Han tyckte att det var Frasse och ville klappa honom lugnande. Han stoppade in handen i tavlan och Frasse blev verklig och tavlan bleknade bort. Sedan vaknade han.