Så här är det jämt. Här har jag hittat och grävt ut ett utmärkt ställe under tvåbeningarnas uteplats. Tror ni inte att Ärtan stjäl det från mig på direkten. Visserligen höll jag på att fastna och drabbades av några sekunders panik innan jag lyckades vända mig om och ta mig ut, men det betyder ju inte att det är ett värdelöst krypin för mig. Ärtan tyckte att det var ett perfekt nytt ärtgömställe och började tom att mopsa (varför heter det inte terriera upp sig) upp sig så att matte var tvungen att lyfta bort henne i nackskinnet. Sedan höll hon sig lugn men jag undrar i mitt stilla sinne om hon inte ändå tycker att det är hennes. Men det ska vi bli två om!!!!
Ärtan har knyckt hålan man jag visar henne fri lejd ut från hålet. (Vill ju bli av med henne så klart.)
Jag har lyckats komma loss.
Jag gräver ut hålan, så att man får rum.
-Typiskt!
SvaraRadera