Bland hantverk och hundar!

Ylva handlar på IKEA

2012-01-30T21:38:00.001+01:00

Ett bra sätt att smuggla ut skinnfällar från

IKEA om man är fräck. Men det var inte

vi, så vi betalade.

Jättesköna att sova på tyckte Ylva och det

tycker Frasse och Ärtan också, som fick

fällarna så småningom.

Blenda har äntligen fått sin prinsessklänning

2012-01-30T21:28:00.001+01:00

och då hade hon den på sig tre dagar i sträck.

Kanske hade hon den på natten också.

Men visst är hon fin, jag undrar bara

vart mitt gröna halsband tog vägen?

Kan saker förintas eller ligger det bara

och väntar på något osannolikt ställe.

Om jag gömmer mig under mattes täcke

2012-01-30T21:07:00.001+01:00

kanske dom inte hittar mig och jag slipper att gå ut?

Husse hittade mig, men det blev magkill och

det säger jag inte nej till. Magkill är en gammal

god vana från min härliga valptid. Vi fick

alltid magkill av Sanna och Mattias på

morgonen.

Näsfjället 2012

2012-01-29T20:10:00.001+01:00

Så här ser köket ut efter ommålning.

Utsikten från Näsfjället mot Fulufjället var

otroligt vacker idag när solen tittade fram

en liten stund.

Frasses tunga plikter

2012-01-22T20:01:00.003+01:00

Det ska faktiskt bli skönt med lite semester upp i Näsfjället. Mina åliggande här i Saltsjöbaden börjar bli lite väl betungande. Däruppe ska jag bara hålla reda på obefintliga fåglar och skotrar, som också är rätt så obefintliga den här tiden på året. Härnere måste jag hålla tomten fågelfri, granntomterna grannfria, vägen utanför huset barnfri, nästa väg fordonsfri och för att inte tala om utskällningen av alla hängörade, respektive svarta hanhundar och i synnerhet Picasso, som visserligen är kastrerad, men som samtliga borde förpassas till andra jaktmarker än mina!!!!

Igår kväll eller natt fick jag åta mig ytterligare en uppgift, nämligen att hålla ordning på Tippens station. Tre slynglar kastade snöboll på tågklockan där. Jag skällde ut dem efter noter. Och för en gång skull sammanföll mina åsikter med mattes. Hon diskuterade inte lämpligheten av att skälla och släppte tom efter lite på kopplet så att jag kom åt att skälla närmare. Slynglarna slutade kasta snöboll och hoppade raskt på tåget när det kom för att slippa ytterligare konfrontation med mig. Jag förstår dem, jag skulle också bli rädd för mig. Däremot kan jag inte förstå hur Ärtan kunde bli vansinnig av skräck för en prinsessa som snurrade runt i en vit utstående klänning på TV. Hon blev så ylande rädd så husse satte in henne i sängkammaren. När hon kom ut sneglade hon på TVn och började skälla så fort hon såg prinsessan.

Blenda förstår inte heller Ärtan. Hon säger: "flickor tycker pressessor är fina", och vill höra om och omigen om Ärtans obegripliga skräck. Själv vågar hon inte höra om Karlsson på taket när han klär ut sig till spöke. Själv tycker jag och husse att det honliga släktet är obegripligt. Vilket är är begripligt! Eller hur?

Frasses funderingar om Ärtans frieri

2012-01-06T19:49:00.004+01:00

Alltså, det kan bara inte vara sant. Idag var Ärtan iväg och tränade med Kickan. Bara det orättvist mot mig. Jag fick vara hemma och längta och yla efter Ärtan, som luktar något så fantastiskt gott. Tvåbeningarna påstår att hon löper, men jag tycker att hon mest ställer sig i en tillgjord pose, som är helt oemotståndlig. Och det är detta som inte kan vara sant. Kickan berättade när hon kom hem igen med Ärtan att Ärtan (som annars är rädd för hästar) hade gått fram och hälsat och nosat på en häst och ställt sig i POSEN. Hur kunde hon? Har hon ingen som helst uppfattning om vad som passar sig och hur stor hon själv är. Nej högmod går före fall och hon fick nobben. Hästen var inte intresserad. Ärtan får hålla till godo med mig om jag nu bara kunde forcera den där grinden mellan köket och hallen.

Ärtans jul

2011-12-25T14:18:00.004+01:00

Äntligen kom den där konstiga röda tvåbeningen och med sig hade han säcken med min julklapp.

Ända sedan i torsdags när matte och husse var hos Anneli i Vallentuna och köpte julklappar till mig och Frasse, har jag varit på jakt efter min pipleksak. Nu kunde jag äntligen lokalisera den till botten av säcken.

Så jag kröp helt sonika ner i säcken och fick tag i den. Oh, vad härligt och vad den pep. Frasse fick en likadan, så vi pep i kör.

Vi fick tuggben av Kickan som luktar jättegott. Jag ägnade mig enbart åt mina egna julklappar, men Frasse gick runt och kollade att allt var rättvist, och att alla fick lika mycket. Men när han skulle kolla in mitt tuggben, fick jag nog. Som en flygande projektil kom jag tvärs igenom rummet, tyvärr högg Kickan mig i språnget. Men jag hann bita Frasse lite i hans bakben, så han blev jättearg.

Olle, en retlig tvåbening, här på besök över julen, fick en jättebra idé faktiskt. Han rullade köttbullar på köksgolvet åt Frasse och mig när Matte och Kickan inte såg. Vi blev ovanligt mätta.

Det var en lyckad julafton!!!

God Jul och Gott Nytt År!

2011-12-24T12:09:00.000+01:00

FRASSE fyller 9 år idag

2011-12-23T15:56:00.005+01:00

Titta blott på hans figur - smärt och smidig eller hur?
Frasse fyller 9 år idag och firar det med julskinka, han är i fin form och slank som en vidja, även om somliga tycker annorledes.

Lustigt förresten vilken telepati Ärtan och Kickan har. Samma dag efter fem respektive 2 månaders bloggtorka skriver de om ungefär samma saker utan att veta om att den andra bryter tystnaden!!!

Ärtan har ordet

2011-12-21T21:44:00.005+01:00

Tja, det är bäst jag tar mitt ansvar och tar över den här bloggen. Matte har visst helt lagt av och nu håller hon bara på med julbak och julstädning och är grinig och sur. Husse försöker hålla sig ur vägen genom att skriva julmail till såna som redan fått julkort och då blir hon ännu skälligare.

Själv mår jag bäst. Vi var på Noffarnas hjärtundersökning. Som tur var har jag inget fel på hjärtat. Det pickar på i racertakt som sig bör på en racerråtta. Sedan släpade Kickan med oss till en fysioterapeut. Terapeuten tog bara hälften betalt för mig, för det var ingen idé att undersöka någon så jättemycket som var så välmusklad och vältränad som jag. För Frasse gick det inte så bra. Han har ett litet hål i hjärtat, men det är så litet så det spelar ingen roll. Hos fysioterapeuten fick Frasse gå på ett rullband i vatten. Han såg så kul ut så jag höll på att skratta ihjäl mig. Själv låtsades han som ingenting och travade på med rak mun. Fysioterapeuten upptäckte att han hade ont i höger framben, så nu får han glukosamin.En tablett som luktar jättegott, det är orättvist. Nu skuttar Frasse faktiskt på riktigt bra om man tänker på hur jättegammal han är. Han fyller 9 år dagen före julafton.

Jag gillar det här vädret även om det är lite för blött ibland. Jag får nämligen vara lös på golfbanan. Urhärligt. Golfarna har gett upp för vintern och det är för lite snö för skidåkarna, utom för en, som vi såg spåren efter.

Nu ser Frasse och jag fram emot julafton. Pipleksaker och tuggben och mat och människor och så den där konstiga rödklädda typen, som jag blir både rädd för och arg på. Blenda säger att tomten är läsjig, men hon vill ändå att han ska komma för hon vill ha paket!

Nehej, nu måste jag återgå till skohyllan!

Frasses funderingar om livet i största allmänhet och Ärtan i synnerhet

2011-06-17T22:35:00.002+02:00

Uj, vad trött jag är! Kände mig tvungen att bädda ner mig i min gamla valpbädd. Jag orkade inte ens kasta ut husses papper utan de fick tjänsgöra som täcke. Ärtan löper och är hur påflugen som helst. Jag talar om för henne att det inte är dags än, men hon fortsätter att hålla på. Jag vill inte ens säga vad hon gör, men pinsam är hon. Kantarellkursen tog slut i tisdags och jag slängde svampar omkring mig hit och dit. Nej sanningen att säga var jag duktigast på kursen. Inte svårt - sista gången var jag enda eleven, så det blev massa tid för teori. Alldeles för mycket snack i min smak. Trist ändå att den är slut. Husse filmade, men med Kickans kamera, så den kommer i vuvvebloggen.

Alla hjärtans Ärta 3 år idag

2011-06-13T11:49:00.003+02:00

Mamma och jag för tre år sedan.

Vill ta tillfället i akt och tacka min mänskliga morfar Mattias för uppvaktningen på födelsedagen. Och även tacka för all kommande uppvaktning från alla andra. Matte och Husse hade glömt bort vilken dag det var idag, som tur var ringde Mattias. Visserligen fick jag mjölk på sängen som vanligt, men sång och ljus fattades. Nu har de lovat att kompensera mig hela dagen. Vi ska börja med kantarellsökarträning. Annars är livet på topp och alla tycker att jag är det vackraste som finns. Kan bero på att jag började löpa på nationaldagen. Ha en bra dag!! önskar ÄRTAN

Kantarellkurs andra gången

2011-06-08T22:24:00.006+02:00

Nu är det andra gången jag är på kantarellkurs. Måste kolla att matte och husse klarar det här med att få med både klicker, godis, kantarell och mig i koppel. (Egentligen behöver jag inget koppel för jag fokuserar enbart på kantarellsöket, men det är säkrast med koppel så att jag är säker på att tvåbeningarna hänger med).

Här får matte instruktioner. Det är inte lätt för henne att hålla reda på allting. Observera kantarellsökarhalsduken. Den har jag fått av Kråkan. Ärtans är också upphöjd till kantarellsökarhalsduk.
Husse hinner tyvärr inte med riktigt, så jag tar tag i kantarellen och kastar den lite för att det ska bli lättare för honom att plocka den.
Det finns absolut ingen elev som är så fokuserad och uppmärksam som jag. Jag tycker nämligen att om man gör något så ska man göra det ordentligt.

Frasses funderingar om kantarellsökarkursen

2011-06-01T17:24:00.004+02:00

Idag har jag varit på kurs. Kantarellsökarkurs med HUSSE. Matte och Ärtan låg och drällde på soffan hemma, så jag fick nöja mig med bara husse. Problematiskt tänkte jag. Hur ska den mannen som jag måste beskydda mot varenda mötande hund på promenader och som aldrig har godis med sig, klara detta. Nej, jag får lov att ta ansvaret helt och hållet för att det här ska gå vägen. Det visade sig inte vara så svårt. Det var faktiskt en valplek. Bara en hund till, han var visserligen stor och svart och det är ju inte trevligt, men han var kastrerad. Det kände jag på en gång på lukten, så sedan var han inget att bry sig om. Zack hette han och var bara något år, så han var nästan en valp, och lite störande för han kunde så klart inte fokusera riktigt, utan höll på och larvade sig. Jag tittade med avsmak på honom. Dessutom åt han upp två kantareller i hastigheten. Förstod sålunda inte alls vad vi höll på med.

Själv var jag en mönsterelev och lyckades lära husse både att klicka och dela ut godis i tid. "Fröken" tyckte konstigt nog att vi var duktiga alla fyra och jag tyckte att det var helkul när det var struktur på undervisningen.

Ärtan är naturligtvis sotis, men hon ska tydligen få privatlektioner härhemma. Inget får man ha i fred. Men jag tror inte att hon kommer att bli så bra som jag.

Hur söt får man va?

2011-05-15T14:24:00.003+02:00

Ärtan är nyryckt och sötare än någonsin. Tycker både hon och omgivningen.

Frasses öron syns nu i all sin prakt.
"Solsidan" är inte så dum!

ÄRTAN?

2011-04-24T15:42:00.003+02:00

eller är det månne en yorkshireterrier? Jag håller på att kamma igenom pälsen inför den efterlängtade ryckningen och kunde inte låta bli att testa tofsfrisyr. Ärtan hatar kroppsvård och hon tycker definitivt inte om att se ut som en kammad yorkshireterrier, men med hjälp av lite köttbitar, gick hon med på att se omvärlden en stund igen.

GLAD PÅSK I EFTERSKOTT!!!

PS.Frasse har tydligen satt sig i respekt hos traktens barn. Inte en enda påskkärring vågade sig in innanför vår grind. Jag som laddat upp med godis för en gång skull.

Frasses funderingar om vem gömstället tillhör

2011-04-18T14:35:00.005+02:00

Så här är det jämt. Här har jag hittat och grävt ut ett utmärkt ställe under tvåbeningarnas uteplats. Tror ni inte att Ärtan stjäl det från mig på direkten. Visserligen höll jag på att fastna och drabbades av några sekunders panik innan jag lyckades vända mig om och ta mig ut, men det betyder ju inte att det är ett värdelöst krypin för mig. Ärtan tyckte att det var ett perfekt nytt ärtgömställe och började tom att mopsa (varför heter det inte terriera upp sig) upp sig så att matte var tvungen att lyfta bort henne i nackskinnet. Sedan höll hon sig lugn men jag undrar i mitt stilla sinne om hon inte ändå tycker att det är hennes. Men det ska vi bli två om!!!!

Ärtan har knyckt hålan man jag visar henne fri lejd ut från hålet. (Vill ju bli av med henne så klart.)

Jag har lyckats komma loss.
Jag gräver ut hålan, så att man får rum.

Våren har kommit

2011-04-17T21:51:00.003+02:00

Välkommen vår - äntligen är snön borta och Blenda har tagit av sig mössan

STORA VÅRSKRIKET
och vinden blåser i allt hår

ÄRTAN?

2011-04-11T20:45:00.002+02:00

eller världens minsta bearded collie? Oh, vad jag längtar till att hon blir ryckt i slutet av april så att man kan se hennes vackra ögon igen!!!! (Hon verkar dock inte ha några problem med synen trots luggen.)

Språngning

2011-04-06T21:11:00.004+02:00

Bild på Kickans halsduk när den fortfarande satt fast i språngbrädan. Man flätar trådarna och arbetet växer från båda håll, tills det möts i mitten. Där virkar jag för att inte trådarna ska sno upp sig igen.

Språngning är en gammal flätteknik dokumenterad från bronsåldern i Skandinavien. Jag lärde mig den från boken:

Språngning. Pinnbandsspets - en gammal flätteknik. Redskap, uppsättning, mönster, modeller av Tine Abrahamsson, W&W 1977. Tyvärr har jag tappat bort den, men tror att jag behärskar den enklaste flättekniken. Spetsar gör jag inte, de är alldeles för petiga.

Militärskärp var förr språngade och strumpebandet, som männen knöt upp strumpan med på folkdräkten.

Jag språngar halsdukar genom att spänna upp garn på en ram som Claes har snickrat ihop av en gammal säng. (Kickans).

Jag har försökt leta på nätet efter mer upplysningar om språngning resp. pinnbandsspets, men det finns inte så mycket. På den här länken finns det lite på engelska http://www.regia.org/sprang.htm.

Vårmössa till Blenda

2011-03-29T15:08:00.003+02:00

Första vårmössan är redan virkad och ser ut så här:

Blenda i sin nya virkade vårmössa.

Kickans julklappsmössa och halsduk

2011-03-29T14:55:00.002+02:00

Sista mössan för vintern. Jag tror att jag stickat omkring 13 stycken sedan i höstas, men nu är det färdigstickat för säsongen.

Kickans mössa och språngad halsduk.
Kickan iförd mössan och halsduken samt Frasse.

Anna-Karins mössa

2011-03-29T14:47:00.003+02:00

Anna-Karin i julklappsmössan och Kråkan i egen matchande halsduk.

Mössan utan Anna-Karin och vuvve.

Två vuxenmössor

2011-03-28T20:47:00.002+02:00

En blå och en grön/grå stickade de senaste månaderna. Nu är min mössinspiration över och förhoppningsvis är även vintern det snart.

Barnmössor

2011-03-28T20:40:00.003+02:00

BROR OCH SYSTER
Barnmössor till ytterligare två sysslingar stickade i december och januari.

Ylvas bild sent omsider

2011-03-15T18:45:00.002+01:00

Ylva iförd sin andra mössa med tillhörande språngad halsduk samt egna ögonfransar och insugen underläpp!!! Använder man inte napp får man ta till allt möjligt!

Mösskavalkad

2011-03-10T17:01:00.012+01:00

Börjar med Johans och Louisas mössor, som de fick till slut efter några varv till och från Schweiz med posten till fel adress, men slutet gott allting gott och så här söta är Blenda och Ylvas sysslingar i Schweiz.

Syskonmössor Johan Louisa

Ylvas andra mössa får hänga med på köpet. (Jag kan nämligen inte ta bort den bilden.) Kort på Ylva kommer imorgon.

Trickträning i Näsfjället

2011-03-07T12:07:00.004+01:00

Långt uppe i Dalarna utan tillgång till Kickans träning hittade Frasse och Ärtan på ovanstående trick. Frasse tar kamptrasan och drar och Ärtan hoppar över. Ibland går det lite väl fort och Frasse släpper trasan och Ärtan testar att krypa under, dansa runt ovanpå kamptrasan i en rasande fart, så att man knappt ser vad dom gör för att få belöningen.

Kanske behöver dom träna var och en separat, men jag tycker
att det trots allt går bättre och bättre.

Blenda bakar, fler bilder

2011-03-04T19:31:00.005+01:00

Här är lite fler bilder på Blendas bullbak. Hennes morfar tog som sagt massor av bilder men de flesta är rätt lika, så hennes mor får nöja sig med dessa. Obs. tofsarna. De är så små, men Blenda tycker att det är toppen att ha tofsar som Pippi Långstrump.

Tryckeri

2011-02-20T21:52:00.003+01:00

Frasse och Ärtan har jobbat lite med tryckeri i snön. Jag tycker att de har lyckats jättebra!

Blenda lyckades också vid sin debut som bagerska. Lite problem var det dock vid penslingen med ägg. Somliga bullar blev platta av trycket, men jäste ändå upp rätt bra i ugnen.

Frasses funderingar om arbetsfördelningen på Tranbärsvägen 8

2011-02-08T10:37:00.011+01:00

Jag övervakar docklek.

Lär husse VILDA VALPspelet.

Sköter vakthållningen mot fåglar.

Det är orättvist här, har jag upptäckt. Jag sköter fågelbevakningen med den äran. Springer ut och jagar bort alla skator och kråkor, som kommer hit för att retas. Jag leker med dockor med Blenda, hjälpte henne tom att hålla en docka en kort stund. Sedan klarade hon av att ta hand om den själv, sa hon. Sedan har jag lärt husse spelet VILDA VALPAR. Det är från 3 år, så jag tycker att det borde passa honom. Blenda tycker att spelet är för läsjigt = läskigt, så nu får det vara ett tag, så att husse och Blenda mognar. Den sista och viktigaste arbetsuppgiften är att motionera matte och husse. Det ansvaret tar jag också, medan Ärtan gör allt för att smita undan samtliga uppgifter utom möjligtvis att jaga fåglar. Hon gömmer sig på alla sina specialgömställen och dyker bara upp för att sköta Ylvas hygien eller städa under barnstolar.

För övrigt anser Ärtan att det räcker med att vara söt och gullig, men jag undrar kan man verkligen räkna in det som ett jobb?? Hon behöver ju inte ens sminka sig och vägrar kamma sig för den delen. Så någon större ansträngning är det ju inte för henne.

Nog är det orättvist, men jag är inte bitter! ÄN!

Vilken härlig dag

2011-01-26T17:16:00.002+01:00

allting befann sig på rätt ställe på rätt tid. Solen, snön, våra skidor och våra pjäxor. Äntligen blev skidturen på Saltis golfbana av. Att bära skidor och stavar och samtidigt hålla en noffe i koppel, är mer än någon klarar av, så vi tog bilen till spårets början vid golfbanans parkeringsplats. Sedan blev det en härlig tur med Ärtan lös största delen av tiden. Hon var jätteduktig och kom på inkallning och uppförde sig exemplariskt och fick tom beröm av andra skidåkare. Claes hade Frasse i flexi, ibland kunde han nästan tolka efter Frasse. Frasse var också jätteduktig och plockade upp mina vantar och gav till mig. Jag hade både godis och pipleksak, som kanske motiverade duktigheten hos båda.

På hemvägen ringde det plötsligt i Claes mobil. "Jag ser er" sa Kickan, och när vi tittade fick vi syn på en liten prick med en jättebarnvagn. Kickan och töserna var ute på lång, långpromenad och vi råkade sammanträffa. Vi firade med att äta lunch tillsammans på Tippens Kinamatstället. Se, det var en härlig dag!

Comic Life

2011-01-20T20:22:00.004+01:00

Comic Life är ett program som gör att man lätt kan göra sina egna serier och lägga upp i bloggen tex. Jag har provat en månad nu och med Jontes och Kristofers hjälp så kan jag hantera programmet. Men, men det blir nog inget mer än nedanstående prov, för Frasse och Ärtan har lagt in sitt veto. Frasse vill inte begränsa sina funderingar till en futtig liten pratruta, och Ärtan håller med. När hon någon gång får ordet så vill hon verkligen passa på att framföra sina åsikter och då räcker inte pratbubblan. Annars är ovanstående en hastig återblick på julen. Vuvvarna tröstar sjuk matte, Ärtan är också med under mitt knäveck. Vuvvarna kräver julklappar och Ylva är glad i morbror Olles knä.

Stackars Ärtan

2011-01-17T15:05:00.005+01:00

ett offer för hormonerna! Hon tror att hon ska valpa och gräver och krafsar som en galning överallt. Inatt åkte hon ner i köket efter att ha grävt i min säng både ovanpå täcket och under täcket. Ibland bara vandrade hon runt ovanpå mig och nattron blev rätt dålig för samtliga inblandade. Sova i köket gillade hon inte heller utan krafs och ylningar hördes då och då.

Just nu är livet rätt jobbigt för Ärtan, hon vill helst bli buren ute. Snö och kallt går an, men blött och regnigt är avskyvärt och ska enligt Ärtan undvikas i möjligaste mån. Helst vill hon åka runt på mattes arm, men det blir ju både kallt och värdelöst som motion för henne.

Att kommentera

2011-01-13T21:34:00.003+01:00

kan vara svårt ibland, därför har jag testat lite. Först är det bara att trycka på på ordet kommentarer, som står under inlägget. Det kan vara noll eller flera kommentarer, det ska inte spela någon roll.

Då kommer det fram en ruta som heter skicka en kommentar. När kommentaren skrivits väljer man en profil, ex. anonym eller bättre namn/webbadress, där det räcker med namnet.

Sedan kan man välja mellan att förhandsgranska eller skicka kommentar. I båda fallen kommer man till förhandsgranska och en ordkontroll, som man måste fylla i för att sedan slutligen trycka på knappen skicka kommentar.

Så är det tänkt att funka, tror jag, men med datorer kan man aldrig veta, de har en egen logik, som ibland kan vara väldigt mystisk. Det är så roligt att få kommentarer, så jag hoppas att mystiken lättat något;-)

Julen är slut

2011-01-12T21:57:00.007+01:00

Vid första besöket i mitt kök efter jul och nyår begick Blenda tofspremiär. Så här lyckat blev det!

Ylva begick purépremiär och trots att hon svalde åt fel håll, måste det också anses som lyckat!

Frasse begick tröjpremiär och glömde att knäppa en knapp i sin lycka över att tröjan blev hans!

Efter en sjuk jul, och jag menar sjuk i den ursprungliga betydelsen börjar allt återgå till det normala. Jag har avverkat vinterkräksjukan i två varianter, en liten förkylning och bältros. Ändå har vi lyckats fira julafton och Blendas födelsedag och åkt upp till Näsfjället. Men ibland har jag inte orkat något annat än sticka och det har blivit en del mössor, som kommer på bild så småningom. Det allra viktigaste var emellertid Ärtans tröja, som blev Frasses tröja till hans stora glädje. Han är helt larvigt stolt att ha på sig den och morrar åt Ärtan när hon kommer i närheten när han tar på sig den! När jag mätte på Ärtan under stickproceduren, kom han alltid fram och ville att jag skulle mäta på honom också. Sedan blev den ändå för stor åt min lilla mini-vuvve, så nu är det bara att sticka en mindre åt henne.

God Jul

2010-12-23T23:55:00.001+01:00

God jul önskar vi alla som råkar titta in här.

Trist,

2010-12-15T16:10:00.006+01:00

övermåttan trist är det här. Så enformigt utan någon träning över huvudtaget så att jag såg mig nödsakad att uppsöka min valpbädd för att fundera över situationen. Husse använder den för skräppapper, men jag kastade ut lite papper och sedan kunde jag klämma ner mig i den.

De senaste veckorna har samtliga tvåbeningar i flocken (inkl. Blenda och Ylva) ägnat sig åt vinterkräksjukan. Sist ut var husse han blev sjukast. "Jag dör, jag dör" stönade han en hel dag, sedan la han sig och sov två timmar, sedan var han bra. Matte var sjuk i fyra dagar och påstår att hon fått rosor runt midjan efter magsjukan, men jag har inte sett till några blommor, så det har hon nog fått om bakfoten.

I brist på träning av mig så ägnar jag mig åt träning av matte. Jag har projektet: BELÖNING TILL FRASSE efter varje händelse under dagen.

Följande punkter har jag lyckats med:

En godisbit utdelas av matte:

1. när jag kommer in i köket på morgonen

2. varje gång jag kommer in från tomten utan inkallning

3. dubbel belöning när jag kommer in från tomten på inkallning

4. varje gång husse och matte kommer in

5. varje gång någon lämnar vårt hus måste jag ha en tröstbit i köket

6. när jag låter bli att skälla på bil, cyklist, kälke, person med otrevlig uppsyn, (brevbäraren är icke belöningsbar)

Punkt 7 har jag tänkt ska bli att träna matte att ge mig en godisbit när jag ätit upp maten. Det är lite överkurs, men jag mottar tacksamt tips om hur träningen ska genomföras och om andra punkter jag kan lägga till min lista för matteträning.

Husseträningen är inte så omfattande. Jag uppfattar honom som rätt obildbar, så det får räcka med hundmomsen. Varje macka, kaka, godisbit han äter, ska jag ha ungefär 5% av. Han är faktiskt väldigt duktig på det här momentet, men om han glömmer sig, så får han veta det. Lita på mig.

Ja, så där gick mina funderingar i min gamla valpbädd.

Ärtan har ordet

2010-12-06T10:49:00.003+01:00

Usch, va jag hatar att gå ut när det är kallt ute. Allra värst är det när det är blött. Jag gömmer mig på mina favoritställen, men dom hittar mig alltid och tvingar ut mig. Det behövs ju inte alls för jag har hittat en grön plätt i klädkammaren där det går finemang att kissa. Det är en grön trasmatta och matte tvättade den i maskin igår för att den skulle vara ren och fin åt mig att kissa på, så det gjorde jag imorse istället för att tjata om att jag måste ut. Konstigt nog verkade dom inte så glada över att jag ändrat mina rutiner, men som noffe är man ju påhittig.

Frasses funderingar över en misslyckad fjällsemester

2010-11-30T23:43:00.010+01:00

Månsken över Näsfjällsbyn. Natten blir ljus av snö och månsken.Ärtan sköter övervakningen av matlagningen. Fåtöljen är placerad strategiskt.

Jag har semester.

Vildsvinsflock på vägen. Mums, mums, mums...........

Vi har varit på fjällsemester i Näsfjället. I alla fall jag, fast jag har å andra sidan inte bett om att bli befriad från min bevakningstjänst. Det är trist och frustrerande att inte ha något att skälla på. Det var nämligen alldeles tomt på allt liv däruppe. Det var bara vi: husse, matte och jag och Ärtan förstås och sedan en endaste fågel som flög förbi i fjärran, som jag naturligtvis skällde på. Oj, jag höll på att glömma bort vildsvinsflocken, som stod och käkade på något överkört på vägen. Den skällde Ärtan och jag ut ifrån bilens trygga inre. Matte hade fönstret öppet och tog kort på dom, men jag försökte inte hoppa ut. Jag är ju lydig av naturen.

Däruppe i stugan var det minsann ingen semester för husse och matte, men dom har sig själva att skylla. Dom la in nytt golv i hallen. Jag tyckte att det gamla var bra, men tvåbeningar har ingen förmåga att låta sig förnöja. Husse började med att nästan riva hallen. Tog bort golvlister och dörrkarmar. Han sprang tom upp och rev och slet i hallen så fort det var reklam på TV. Visserligen förstår jag det där med fokusering, men, men...

Jag fokuserade på viktigare ting, såsom att Ärtan löpte. Jag gjorde allt för att få lite närkontakt med henne, men överallt stod det kompostgaller. Husse och matte tyckte själva att det var jobbigt att hoppa och klättra över dom hela tiden, men inte kom dom på att ta bort gallren. Jag hatar metallgaller, ja, jag blir helt låg av dom. På natten ylade jag till Ärtan, men tror någon att hon brydde sig. Nej, hon låg därinne i mattes säng och jäste, medan jag blev allt magrare av allt lidande. Nu är det äntligen slut på den där trista semestern och den som är glad över det är jag.

Mösskomplettering

2010-11-30T13:16:00.006+01:00

Har stickat mössor under många år och har tagit kort på en del av dem för att komma ihåg olika modeller. Här är några av dem. Alla är stickade i dubbelt Per Gynt, norskt yllegarn som går att filta ihop lite och borsta upp. Det blir så mkt varmare då. Tyvärr är det nästan lite svårt att få tag på garnet och utbudet av färger krymper hela tiden.

Mössor på två

2010-11-15T11:44:00.003+01:00

lägger upp bilder på övriga barn med mössor om jag får foton på dem. Det är svårt att få till ett foto med mössa. Det är inte kul att ta på sig en jättevarm mössa inne. Blenda blev sur varje gång jag försökte, så till slut fick jag nöja mig med den här bilden. Söt är hon i alla fall i den. Blenda i mössa

Ylva i mössa och kinder

Frasses funderingar

2010-11-09T18:20:00.004+01:00

Ibland, men bara ibland tycker jag att vi har världens snällaste husse och matte. Tänk bara att placera datorn på golvet för att det ska bli lättare för mig att skriva mina funderingar. När husse är så tillmötesgående så måste jag ju vara det också, så han får låna den ibland. Oss emellan han ser bättre ut när han står på två ben, kolla nedan vilken stil han har, jag är mycket snyggare på fyra ben.

Två av Ärtans övriga favoritgömställen

2010-11-08T22:32:00.004+01:00

Under skrivbordshurtsen är det jättebra att ligga gömd när matte håller på med datorn, men det är lite trångt och jag får inte bli tjockare!

Under diskmaskinsluckan är det toppen. Nära till allt, dvs matte, mat och matta! Och Frasse skulle inte drömma om att störa mig där.

Besök i mitt kök

2010-11-07T18:46:00.002+01:00

av trötta föräldrar efter en dag som domare i agility i Vallentuna. Ylva trivdes på bordet där hon kunde beundra vår lampa och vara totalt i centrum. Blenda ägnade sig åt babyyoghurt.

Nästan två månader gammal Ylva har fått nästan lika långa ögonfransar som storasyster.

Allhelgona helgen - Orkesta Kyrkogård

2010-11-05T19:32:00.002+01:00

Så här blev resultatet efter höststädning och allhelgonapyntning på graven. Solen sken och det blåste faktiskt inte på världens vackraste kyrkogård. Vi tände ljusen och det stora ska brinna i 5 dygn, så det borde räcka över hela helgen.

Ska dom aldrig lära sig fatta

2010-11-03T18:22:00.002+01:00

att jag inte vill gå ut när det är mörkt och framför allt inte om det regnar och absolut inte utan matte.............. skohyllan mitt favoritgömstället

Simons mössa

2010-11-03T18:14:00.003+01:00

Simons mössa är färdig. Jag gillade resultatet, så det blir nog fler randiga mössor.

Pojkmössa storlek c:a 6 månader, hoppas jag.

Igår var jag mätt sa Ärtan

2010-11-01T15:17:00.004+01:00

Frasse och jag frossar

Igår var jag riktigt mätt för en gångs skull och matte sa att jag såg ut som en tunna. Frasse var också mätt och ville inte ens ha kvällsmat. Jag pressade i mig några kulor, men så var jag också tvungen att gå ut en extra gång mitt i natten. Matte följde med mig, hon var inte så glad, men det var bättre att det kom ute sa hon.

Vi fick nämligen några stora, köttiga ben av en snäll granne. Frasse tycker att det är lite jobbigt för han måste försvara benen mot kråkorna, jag struntar i dom och käkar bara, men han har fullt upp med att vakta mot alla anfall från himlen.

Till himmelska fiender räknas också ekorren och jag håller med honom, en råtta med tjock svans som springer runt i träden. Kan det finnas något retligare?

Frasses ärkefiende

Mys i soffan

2010-10-29T15:36:00.004+02:00

En stund i soffan säger inte noffar nej till och det går jättebra att dela på matte för det mesta. Men jag tror att Ärtans löptid närmar sig för hon visar mer humör nu och har försökt köra bort Frasse två gånger. Hon lyckades emellertid inte utan åkte själv ut. Sedan kommer hon tillbaka och är en snäll flockmedlem som inte bråkar. Får se hur det utvecklar sig, hon ska löpa någon gång i november.

Mössor till tre flickor

2010-10-27T22:18:00.006+02:00

Vilken tur jag har. Tre småflickor behövde nya vintermössor, så det var bara att sätta igång och sticka. Nu är de färdiga och så här blev resultatet.

Matildas mössa med en vit blomma

Blendas mössa med två blåa blommor på knytbanden

Ylvas mössa med rosa blommor broderade

....., tå, te, fyjja

2010-10-14T11:15:00.004+02:00

Igår var Kickan här och klippte klorna på vuvvarna. Ibland behövs det experthjälp för hon klipper mer än jag.

Förut har Blenda ägnat sig åt att ligga på golvet och vråla när vi ägnat all vår uppmärksamhet åt hundarna, men igår gjorde hon verkligen ett enormt framsteg. Hon övade nämligen på mängdlära och räknade varje klo. Tur att varje tass har fyra klor (ja förutom tummen, men den låtsades vi inte om) annars räknade hon på sitt sätt dvs 1 är stumt och sedan kommer det tå, te, fyjja!!!

Pärlträff

2010-10-10T21:02:00.007+02:00

Vad jag lyckades åstadkomma på pärlträffen - tre armband med tillhörande örhängen.

Mina första försök i makramé

Med tillgång till verktyg etc. kan man också laga gamla smycken. Det gröna hjärtat har jag haft i massor av år. Äntligen fick det ett passande halsband.

I helgen var jag på Pärlträffen PUSS = Pärlor, Utmaningar, Skojigt, Stimulerande. Och det var det. Men oj, vad trötta mina ögon är nu. Många av dessa 150 kvinnliga varelser - ja, det var nog inte en enda manlig pärlare - åstadkommer riktiga konstverk. De visade att det förutom smycken går att tillverka sagoträd, fiskar, ormar och drakar etc. i pärlor. Man borde faktiskt göra en utställning och visa resultaten av denna kvinnliga skaparkraft.

Jag är jätteglad för jag lyckades lära mig de första knutarna i makramé. Jag tror det passar mig bättre än pyttepärlpyssel eftersom det nästan är garn inblandat. I alla fall trådar.

Besök i mitt kök

2010-10-06T18:15:00.004+02:00

av Kickan, Blenda och Ylva. Ylva får låna min gamla docksäng. Hon får knappt plats i den, men hon är på gott humör ändå, bara hon får vara med. Ärtan är oerhört intresserad av Ylva och tycker att vi slickar henne alldeles för lite. Så fort hon har tillfälle så rengörs öronen på Ylva. Frasse tycker inte att Ylva är så intressant. Hon sitter ju inte i hög stol och spiller än.

Tre årstider på två dagar i Näsfjället

2010-09-26T20:54:00.005+02:00

Äntligen kom vi iväg upp till Näsfjället igen. Första gången sedan i påskas. Planen var att måla huset utvändigt. 10 liter Demi Deck hade vi med oss. Den lilla söderväggen sög åt sig 8 liter på studs och något mer fanns inte att få tag i i Sälen. Därför köpte vi dalablå färg för att måla fönsterfoder. "Majablå" kallades just den här nyansen. Jag hann måla ett och ett halvt fönster sedan gick vi ut med vovvarna, och när vi kom tillbaka regnade det och hösten hade kommit. Nästa dag hade regnet gått över i snö och vintern hade kommit. Nu får huset vänta på ommålning till våren.

Ärtan och Frasse sitter och väntar på renfällen, redo för en tur i skogen. När vi väl kommer iväg far Ärtan fram som ett frustande jehu, okontaktbar inne i en tunnel av underbara dofter. Jag önskar att jag kunde uppleva hennes verklighet då. Frasse tar det lite lugnare och ägnar sig åt att markera sitt revir som är oerhört stort däruppe.

Så här långt hann vi.....

...... och så här såg det ut när vi kom och det fortfarande var sommar!

Kråkjulafton i september

2010-09-19T12:34:00.003+02:00

Det kom ett stort, blått paket från Kråkan och gänget i Götene. Då blev det julafton i vårt vardagsrum redan i september. Det fanns något åt alla och Blenda kammade sig med sin present och vi satte i hårspännen. Vuvvarna tyckte att det var hur spännande som helst. Och visst fanns det åt dem också. Men det måste portioneras ut lite. Helt onödigt tycker Frasse. Hit med det på en gång är hans filosofi.

Frasses funderingar över mycket väsen för en enda människovalp

2010-09-15T21:00:00.007+02:00

Första bilden på Kickans valp.

Första fotot på hela familjen.

Närbild på Ylva.

Jag och Ärtan i soffan tätt intill matte, så mysigt att jag ler nästan hela tiden.

Det är inte klokt vad komplicerat det är för människor att valpa. När Kickan äntligen fött fram sin enda valp (visserligen var hon stor och fet 4,1kg) så skulle man kunna tycka att det vore tid för lite träning. Nehej då, först stannade hon ett helt dygn på något valpningsställe och sedan kom hon och valpen hem och bara låg. En bra grej är att valpen ska heta Ylva efter alla hundars ursprung nämligen: ulven!!! Kickan har alltså inte helt glömt bort väsentligheterna.

Ärtan är mycket intresserad av den nya lilla Ylva, själv sparar jag mig tills hon sitter i hög stol och dräller mat. Till dess får Kickan ta hand om henne själv. En annan bra grej är att matte har blivit utmattad av den förkylning som härjar runt så då och då går hon och lägger sig i soffan och vilar. Det visste hon tydligen inte att man kunde tidigare. Ärtan och jag håller henne sällskap. Vi ligger på henne och tätt intill för att kolla läget. Jättemysigt!!

Blendas "gocka"

2010-09-11T11:40:00.001+02:00

Blenda fick en babydocka med napp samma dag som hon fick en syster. Ärtan verkar också vilja ha en "gocka".

Blendas syster

2010-09-10T10:22:00.001+02:00

anlände imorse klockan 06.53. Claes levererade in Kickan och Kristofer vid 4-tiden. Snabbt jobbat Kickan. Mer vet vi inte just nu utom att mor och barn mår bra och det är det viktigaste!

Uteplatsen färdig trots grävhjälpen

2010-09-08T21:22:00.002+02:00

och den var färdig inom en vecka. Så vi klarade veckans projekt, men jag har väntat på en solig eftermiddag för att kunna ta en solig bild. Ärtan och Frasse inser nu fördelen med golv och möbler ute. Ärtan ligger och njuter i stolen och brödsmulorna som faller från eftermiddagsfikat gömmer sig inte i gräset utan går lätt att få tag i på golvet.

Lyckad jakt i natt

2010-08-29T21:02:00.005+02:00

Frasse har nedlagt sitt första byte. Det var inte stort men otroligt retligt. En fet fluga högg han med glappande käft och den ramlade död ner i husses båttidning (vad annars?) Han och Ärtan tittade förundrade på det lilla bytet och undrade om dom skulle äta upp det eller inte. Ingen unnade den andra en munsbit, så jag tog snabbt tidningen och kastade bort flugan innan den blev uppäten.

Jord ute, jord inne, jord i mage, jord i sinne

2010-08-28T17:27:00.004+02:00

har Frasse och Ärtan. Det är smutsigt överallt inne och ute är den gröna odling, som Claes kallar gräsmatta täckt av jord. Frasse och Ärtan fick, som kompensation för att de inte fick hjälpa till så mycket med grävningen, göra en insats med att sprida ut jordhögen. Frasse är i alla fall inte bitter längre och Ärtan är helt nöjd. Jag tror tom att hon fick en släng av det som Tyra (Ärtans syster, se http://www.vuvven.com/) hade. I natt sov jag dåligt pgr av förkylning och varje gång jag vaknade såg jag en bekymrad viffa, som tittade på mig och såg ut som hon sålt smöret och tappat pengarna. Någon gång småhulkade hon lite, men idag mår hon bra som tur är.

Ett hjärta av sten

2010-08-25T16:40:00.003+02:00

kan möjligen stå emot den här blicken ...............Frasse kan, när han vill, driva tiggeriets konst till oanade höjder.

Frasses besvikna funderingar om veckans projekt

2010-08-24T20:46:00.014+02:00

Jag borde förstått direkt att det inte kunde vara så bra så att husse fixade en jordplätt åt Ärtan och mig att gräva i - det som egentligen är en självklar terrierrättighet!

Så häromdagen när jag hörde första svischet av husses spade så for en glädjepil igenom mig och jag rusade ut för att hjälpa honom. Varthelst han riktade spaden började jag gräva och det fort och effektivt, hur jag behandlades sedan har jag skrivit om i http://www.vuvven.com/.

Men det skulle alltså bli en UTEPLATS och husse hade mage att härma min idé med krater, och kalla det för avrinning. Nu har dom förstört allt genom att bädda in jorden i ett täcke (se ovan). På reglarna ska dom spika brädor. Det blir alltså ett golv ute! Som om dom inte hade tillräckligt med golv inne! Undrar om jag får kissa på ett golv som är ute? Det tänker jag i alla fall göra - åtminstone när dom inte ser.

Meija giachch, meija giachch

2010-08-23T18:55:00.002+02:00

det betyder så klart mera glass. Blenda koncentrar sig på viktiga ord och dessa tillhör den kategorin. Hon är också väldigt duktig på att säga nej, men ja har hon ännu inte sagt. Den virkade mössan har hon accepterat och sätter själv på sig den. Men solen är inte så stark längre så ibland duger den fantastiska hårmanen som solskydd!

Jag är vacker och väluppfostrad!

2010-08-21T15:24:00.010+02:00

Den här veckan har verkligen varit bra trots att Kickan inte orkar träna oss pgr av att Piggor bara växer och växer och ändå vägrar komma ut. Vi har haft gäster från Italien och Belgien. Ovanligt trevliga människor måste jag erkänna. En italienare, som var husses fd arbetskompis, och hans fru berömde oss och sa att vi var VÄLUPPFOSTRADE!

Matte blev väldigt förvånad för vi tiggde och hoppade upp i sofforna, som vi brukar. Jag hann däremot inte hoppa upp på bordet och smaka på blåbärspajen utan satt bara på stolen och tittade med bedjande ögon. Kanske föll de för mina vackra ögon. För det var det som Katja från Belgien sa. Hon sa att jag var vacker! Äntligen en tvåbening som förstår hur en vacker hund ska se ut! Katja är mattes fd klasskamrat - ovanligt klok!!

Sedan har vi försökt spåra med matte och husse. Det går så där. De är ju inte så vana vid att lägga spår så de blir lite töntiga. Sista spåret bad jag matte att visa mig direkt hur det gick, det verkade liksom onödigt att lägga ner nosarbete när hon ändå så tydligt visste hur det gick. Men hon vägrade och sa bara "Frasse sök". Och den här gången låg det faktiskt ett byte i slutet av spåret. Det glömmer hon nämligen ibland och va sjutton ska man då jobba för?

När vi gick hem från spårningen tränade matte balansgång med Ärtan och satte upp henne på en trädstam. Ärtan tyckte inte att det var speciellt kul utan hoppade ner efter någon meter. Då flöt jag upp och visade hur slipstenen skulle dras. Sedan stod jag och poserade och satt vackert. Man är ju inte för inte en vacker hund! Se bild ovan.

Ärtan har ordet

2010-08-19T15:13:00.002+02:00

Ja, så här fina är vi nu och det där om att jag skulle se ut som ett marsvin får Frasse stå för. Jag tror bara att han är avundsjuk på min snabbhet i agility. Trots att jag bara har ett agilityöra, så kommer jag att slå honom endera da´n. Men nu ska vi ta med husse och matte ut i skogen och spåra!

Frasse rapporterar

2010-08-18T19:59:00.004+02:00

Så här charmiga såg vi ut för ett tag sedan. Christa tog fotot i juni. Sedan dess har vi blivit ryckta av Annelie och ser helt annorlunda ut. Foto kommer. Jag har blivit svart igen och Ärtan ser mer ut som ett marsvin fast slankt, smidigt och snabbt. Synd att vi inte slapp pälsen tidigare när det var så hett!!

Noffeträff i Vadstena helgen 31 juli -1 augusti

2010-08-01T21:07:00.005+02:00

Ärtan lyckades inte så bra i agilityn - hon låtsades tro att den hatade vippen var ett hopphinder och försökte hoppa på tvären över den. Roligt hade hon ändå och det är huvudsaken.

Frasse och Kickan + ? tog hem klubbmästerskapet i agility för femte gången och vi får därmed behålla vandringstrofén. Kanske var det Frasses sista klubbmästerskap i agility, man ska sluta när man är på topp. Han kan koncentrera sig på lydnaden - där är han den ständige tvåan efter sin brorsa Tomas.

Virkad mössa till Blenda

2010-07-17T18:42:00.002+02:00

Den här bloggen heter ju Bland hantverk och hundar, men det har varit lite tunt med hantverket. Nu har jag i alla fall lyckats virka en solmössa till Blenda. Hon gillade den inte - efter ett tag lyckades jag få henne att prova den. Som tur är, är den lite stor, så förhoppningsvis gillar hon den bättre nästa sommar.

Frasses funderingar den 11 juli 2010

2010-07-11T21:56:00.007+02:00

Visserligen har matte och husse lite svårt för sig, men idag tror jag att dom äntligen upptäckte Ärtans nya PAX-regel. Inne är det hur lugnt som helst, verkar det som. Men Ärtan regerar och det beror mest på blicken! Ärtan ger mig en blick som kan döda och då lyder jag. Människorna upptäcker oftast inte blicken, men jag har lärt mig!

Ute har Ärtan infört PAX-regeln. Den betyder att den som först kommer fram äger. Eftersom hon går i lina och jag i flexi, så kommer hon alltid fram först. Idag kom hon först fram till klipporna och vattnet vid Lundsjön. Hon gick omkring och badade och hade sig och jag fick nöja mig med en gammal lägereld, rätt så askig och smutsig, men med matpotential. Inte så illa ändå, och jag blev så klart rätt så smutsig!

Husse tyckte att jag skulle bada av mig askan och satte ner mig i vattnet, utan att veta om Ärtans PAX-regel. Hon vågade inte protestera, så där stod jag och njöt av det ljumma vattnet. Ärtan sa att jag såg ut som en trög flodhäst, men det var bara för att hon var sur.

När matte insåg att jag egentligen ville bada så började hon fatta PAX-regeln, äntligen. Och nu såg dom hur Ärtan prejade mig och tryckte bort mig från vattnet och hela tiden bevakade sitt paxade område. Ja, på fotot råkar hon preja ner mig i vattnet istället.

Jag har i alla fall paxat för bästa tiggplatsen och den tänker jag behålla!!!!!

Båtresa med Bölj-Ann och vuvvar

2010-07-08T18:04:00.010+02:00

Kymendös tuffaste Ärta är rädd för lamm.

Frasse på andjakt på Rödskär. Kung på skäret för några timmar.

Frasse och Ärtan på båten i Fjärdlångs hamn. Flytvästar är på när båten går. Luckan är öppen för att Frasse inte ska kunna hoppa iland till grillen. Han får ingen avstamp.:-(

Vår skärgårdstur med Frasse och Ärtan, som varade i tre dagar med två övernattningar, gick över förväntan. Jag var lite rädd för övernattningarna. Att Ärtan skulle försöka bestämma var alla skulle sova. Men det fanns tre jättemysiga sovställen och jag tror att hon inte kunde bestämma sig för vilket som var bäst, därför blev det inget muck på lilla prinsessan på Ärtan. Vi sov gott alla fyra och vuvvarna tycker att det är jättemysigt med flocken tätt samlad.

Annars gillar de när båten går i 5 knop. Ju fortare den går ju närmare sitter Frasse mig. Ärtan kan koppla av i hytten, men gillar det inte riktigt när det går fort.
För övrigt är Ärtan smidig nästan som en katt på båten. Hon är inte för inte hundarnas Houdini. Hon klättrar och kryper och hoppar och kan ta sig fram överallt. Frasse är, som skönt är, mer stationär och begär lyftning och hjälp lite då och då.

Vi la till vid Fjärdlång, som ligger rätt nära havsbandet. Vi hade en egen brygga, så det var bekvämt att gå iland med vuvvar. Det finnns massor av älg på ön och Ärtan var som ett litet stressigt lokomotiv och påstod att hon ville jaga. Det är koppeltvång på ön så det kom inte på fråga. Däremot fick de bada nästan så ofta som de ville och det var så fort vatten kom i synhåll. Vi gick långa promenader och vid ett tillfälle visste vi inte riktigt vägen tillbaka, men det visste Frasse. Det är otroligt vilket lukt och lokalsinne en hund har. Det var som en snitslad bana tillbaka. Husse, som kan gå vilse på herrtoaletten och inte hitta ut, var helt hänförd över hans förmåga. Frasse blev snabbt bortglömd för Ärtan lyckades få ont i tassarna - alla fyra på en gång - det måste ha varit brännässlor! Sakta matning med Frolic fick henne så småningom att glömma bort obehaget. Frasse som fick sympatigodis tyckte att slutet var gott ändå!

På vägen hem gjorde vi middagspaus på Kymendö - Strindbergs Hemsö. Vi gick och tittade på hans skrivarstuga. Det måste vara den mest anspråkslösa i världshistorien, visserligen i en fantastisk natur, men den var mindre än en Friggebod och bara lite större än ett dass. Men ju mindre hus ju närmare naturen, och det var tydligen inspirerande!

Ärtan upplevde något obehagligt på vägen. Det gick massa lösa får omkring överallt och ett lamm ville hälsa på Ärtan. Älgjägarinnan blev så rädd så matte fick bära henne. Hade hon varit lös hade hon stuckit och gömt sig. Frasse körde taktiken: "dom är läskiga, jag låtsas inte se dom" och försökte äta så mycket fårblaffor han kunde. Alla kom emellertid i oskadat skick tillbaka till hamnen.

Vår första testresa med båda hundarna gick således bra. Egentligen finns det bara ett problem och det är när vi försöker bada från båten. Frasse blir hemskt upprörd och skäller allt han orkar. Så klart drar han med sig Ärtan i skällandet. Det verkar som han tror att vi ska försvinna när vi hoppar i vattnet.

Blendas frisyr

2010-07-03T22:46:00.002+02:00

Anna-Karin Trolltass insåg genast Blendas behov av gummisnoddar till hårsvallet när hon såg hennes rulle i håret. Häromdagen damp det alltså ned ett brev fullt med snoddar till Blenda. Åh, vad glad hon blev! Först fick hon tofs mitt på huvudet, men det kändes ju en aning och som sagt Blenda vill vara fin utan att lida pin så tofsen åkte ut och snoddarna får vänta på bättre hårtider, men under tiden är dom toppen som leksaker.

Frasses funderingar om midsommarafton

2010-07-01T19:32:00.004+02:00

Jaha, nu har dom gjort det igen, tvåbeningarna. Dansat runt en lövad stång. Det ser rätt idiotiskt ut, eller kanske tvåbenigt. Varför ska dom krångla till allting så. Att sommaren har kommit kan man fira genom att se solen gå ner över sjön och ta ett litet dopp. Själva tror dom att dom är skapelsens krona, men finns det några varelser på denna jord som har det så jobbigt? Alla naturliga funktioner har dom krånglat till. Matlagningen en hel procedur, när man bara kunde skyffla in det direkt. Hur dom gör när maten kommer ut, behöver vi inte tala om.

Det är klart att tiden går åt med alla dessa cermonier, som deras liv går ut på. Stackars varelser, nu går jag och lägger mig och funderar vidare på varför jag står ut med dom.

Fin i håret

2010-06-21T19:28:00.002+02:00

Kickan kom och bytte ut Blenda mot hundarna för att åka och träna dom. Blenda och mårrmårr fixade under tiden håret. Blenda var jätteglad att hon kunde ha en rulle. Hon längtar efter att håret ska växa till, men uppskattar inte att det under tiden tufsar sig i nacken. Hon VILL vara fin utan att lida pin!!

Liten rapport från Ramsö av Ärtan

2010-06-21T19:18:00.003+02:00

I helgen tog jag med husse och matte ut till Ramsö och hälsade på Stockholms charmigaste hund, Balo. Jag tycker inte att han är så charmig. Han försökte ta min pipleksak, som min korkade matte lät ligga rätt tillgänglig. Jag hoppade naturligtvis på honom och förklarade ett och annat. Han förklarade ett och annat för mig, men då högg min matte honom i nackskinnet och drog bort honom. Samtidigt lyfte någon bort mig - tror dom inte att jag klarar mig själv? Han är uppåt 6 ggr så stor som jag, men han är ingen terrier och dessutom hane, så det borde vara en lätt match om man bara fick vara ifred!!

På fotot är husse och jag ifred och beundrar utsikten från båten.

VAR ÄR MINA VALPAR?

2010-06-16T10:15:00.004+02:00

Jag borde ha haft några valpar vid det här laget! För länge sedan! I natt var jag upp och letade efter dom i bottenvåningen 3 gånger. Jag tyckte att jag hörde dom gnälla, men sedan när jag kom ner fanns bara Frasse där. Husse fick tröstande pussar varje gång jag kom upp igen, men jag tror inte att han gillar att bli väckt så där fem - sex ggr per natt.

För att vara beredd om jag hittar dom så gräver jag fina liggplatser under varje buske ute. Jag försöker att bädda till det skönt under mattes skrivbord och under TV-soffan och lite här och där. Man vet ju aldrig. Kan inte påstå att mitt grävande och rotande uppskattas, men jag kan inte låta bli! Hur kunde jag glömma bort dom. Det är Kickans fel. Hon har tränat med mig så att jag har glömt bort valpköret. Undrar om Ariel vill adoptera bort en kattunge till mig? Hon har ju tre! I så fall så skicka den största kattungen till mig dvs ÄRTAN.

Frasses funderingar den 15 juni

2010-06-15T18:56:00.005+02:00

Idag fick jag stanna hemma när Kickan och Ärtan åkte iväg och tränade. Kickan säger att jag behöver vila, men det tycker inte jag. Sedan när dom kom hem var Ärtan något så otroligt mallig och stroppig och muckade med mig så jag var bara tvungen att sätta henne på plats. Som vanligt avbröt tvåbeningarna uppgörelsen. Hon är såå retlig den där lilla svarta racerråttan.

Eftersom Kickan bytte Blenda mot Ärtan så tog jag istället med mig Blenda till Lundsjön. Hon tyckte det var jättekul med så mycket vatten och plaskade med fötterna och log. Det var rätt trevligt.

Sommarens första bad

2010-06-14T13:03:00.003+02:00

Dötrist, långsam, sniffandes och nosandes och stående still på stället promenad enligt Frasses och Ärtans protestmodell bytes ut mot glada skutt och intresse när vi lämnade den gamla vanliga stigen och gick ut i skogen för att avsluta med ett dopp!!!

13 juni 2010 - Ärtans 2-årsdag

2010-06-13T22:45:00.002+02:00

Ärtans 2-årsdag höll på att bli helt bortglömd. Nu förstår jag varför hon var uppe och sprang klockan sex imorse. Naturligtvis letade hon efter födelsedaguppvaktningen. Och den fick hon vänta på. Stackars Ärtan. Hon och Frasse fick vänta ensamma hemma medan vi var på Matildas födelsedagsfest. På vägen hem kom det plötsligt ett sms från mamma Lisa till Ärtan. Oj, vad dåligt samvete vi fick. Frasse var också fruktansvärt upprörd när vi kom hem, men sedan tror jag det ordnade sig. De fick kött och äggröra till middag och sedan en lagom lång promenad. När vi kom hem fick de ett varsitt märgben. Jag tror hon var nöjd, speciellt med tanke på den ansträngande dagen innan, när hon jobbade på Vallentuna Flygfält som kursledare för en massa okunniga hundar!!!

Blenda älskar glass

2010-06-13T22:37:00.003+02:00

Vi var på Nacka Forum och handlade födelsedagspresent till Matilda. Vi tog en liten glasspaus, vilket somliga uppskattade enormt. Skickade ett avancerat retMMS till Kristofer. Nu ikväll upptäckte vi att det gick att skicka bilder till bloggen. Så enkelt var det nu inte, det slutade med att Claes har blivit med fotoblogg och därifrån kunde vi hämta den här bilden. Så kan det gå! Claes som aldrig skulle ha en blogg!!!

En blomma eller?

2010-06-10T22:20:00.002+02:00

Fick i skymningen syn på våra vad det nu är för blommor, som stod och lyste. Jag kunde inte låta bli att föreviga dem åtminstone en liten stund. Helt otroligt vackra i sin konstruktion. Ja, ibland ser man verkligen någon på ryggen!!

Lapptäcke nr 2

2010-06-10T22:08:00.003+02:00

Lapptäcke nr 2 gjorde jag som synes 1998. Hästarna ritade Kickan när hon var liten och jag har ritat av dem och gjort schabloner av dem och tryckt med textilfärg. Drömhästarna börjar att bli så slitna så att de försvinner. Drömhästar är tvärtom. Dvs färg tryckt runt den urklippta hästfiguren.

I don´t wanna lay down on a bed of roses.....

2010-06-03T21:26:00.003+02:00

Somliga föredrar en bädd av pärlhyacinter framför rosor. Ett mycket klokt val då pärlhyacinter inte har några taggar.

Gärdesloppet

2010-05-31T22:04:00.006+02:00

I söndags deltog vi med Nenne och Karin i Gärdesloppet. Nenne och Karin med hans motorcykel från 1934 och vi med vår bubbla från 1974. Ytterligare c:a 400 fordon var visst också med....

Nenne kom 3:a i Concours de Charme. Och det kan man ju förstå!! Kolla bara på bilden när han fått sitt pris! Ja, den bilden hamnade visst ovanför, och nu kommer säkert bilden av Bubblan, Claes och mig att hamna överst, fast jag tänkt längst ner. Ibland hatar jag datorn!!

I alla fall är min klänning från början av 70-talet. Attin och jag har på oss varsin sådan hemvirkad klänning på Nickes dopfoto. Så den kan ju gå in som hantverk även om vi hade ett mönster, vilket är lite fusk!

Lapptäcke nr 3

2010-05-19T14:42:00.003+02:00

Jag har börjat sanera sängkammaren om det nu skulle vara allergi. Först ut blev överkastet tvättat. Rätt dammigt, men inte så smutsigt. Gjorde det för c:a 10 år sedan till Näsfjället, men när mitt första överkast blev slitet så ersatte jag det med detta. Det består till största delen av gamla jeans. Tom det svarta är gamla jeansben. Det jag köpte till är de blommiga lapparna, annars är allt återanvändning.

Lapptäcke nr 2 äger Kickan. Jag gjorde det till henne när hon var i tonåren och det består också av jeanstyg. Skillnaden är att några lappar består av egentryckta hästmotiv. Hästarna ritade Kickan när hon var c:a 5 år. Det täcket behöver säker också tvättas, så jag ska ta hit det och tvätta och fota, så att samlingen blir komplett!

Frasses funderingar

2010-05-18T20:53:00.002+02:00

Tjaha, nu har vi slagits igen, Ärtan och jag. Så mycket hann vi inte med innan hon svävade ovanför mig i nackskinnet. Matte högg henne direkt. Jag ville ju bara pröva hennes perfekta plats i solen under soffan, under matte. Men det fick man ju inte, men Ärtan fick en liten flygtur och sedan var det över, och hon fick tillbaka sin plats. Någon måtta får det vara på larvet, jag kan ligga någon annanstans. På nätterna ligger jag också numera någon annanstans, nämligen i den stora Biabädden vid husses och mattes fötter. Ärtan får gärna tro att hon dragit det långa strået, när hon ligger där och trängs med tvåbeningarna i stora sängen. Jag tycker att det är jobbigt när dom ligger och sparkar eller ändå värre lyfter mig, det är faktiskt som en skymf, nej det är bättre med en egen kupé i lugn och ro, så det så!

Sedan kom nästa chock för mig på kvällspromenaden. Det visade sig nämligen att husse är brevbärare i hemlighet. Jag som hatar brevbärare och försvarar brevlådorna på Tranbärsvägen med näbbar och klor - åtminstone med skall för full hals. Nu förstår jag varför matte försvarar brevbäraren. Om husse är hemlig brevbärare så måste hon ju gilla brevbärare. Matte påstod att brevet kommit fel och husse var tvungen att lägga brevet i den främmande brevlådan! Men jag vet att man inte ska röra andras grejor. Och det här var ett tydligt fall av intrång på annans mark. Som tur var bodde ingen hund i det huset och jag låtsades som jag inte märkte något, så jag tror att det gick bra ändå.

17 maj 2010

2010-05-17T21:15:00.005+02:00

Veckans projekt visade sig bli månadens projekt i och med att det tog så lång tid för färgen att torka. Min förkylning/allergi har också skjutit på alla aktiviteter. Bla har vi ställt in resan till Rom. Ikväll skulle vi kommit dit. Ja, ja det är kanske lika bra att hålla sig hemma med all aska som irrar omkring i luften. Men lite trist känns det allt. Imorgon får jag reda på av min husläkare om det är virus eller allergi, som har fått mig att hosta och snuva etc som bara den. Nu är det egentligen bara lite kvar av de besvären men jag känner mig som bambi på benen och jättetrött.

12 maj 2010

2010-05-12T18:20:00.004+02:00

Tack så jättemycket för all gratulationer med anledning av min födelsedag. Sång, tel.samtal och kort och nätuppvaktning, allt uppskattas lika mycket av ett genomförkylt födelsedagsbarn. Claes säger att jag ska gå och lägga mig och vila, så ska han sköta ruljansen. Och det gör han väl, men med otrolig fördrööjning och efter en del tjat.

Nu är han ute med vovvarna och sedan ska han gå och köpa lite kinamat. Det finns ju på Tippen och jag orkar inte laga mat eller gå ut och äta, så det blir en bra lösning. Med lite vitt vin från Pfalz (det lättdruckna som Kristin sa) så kanske jag mår bättre ikväll.

Solen skiner i alla fall som den faktiskt brukar på min födelsedag, men jag tror att det är ovanligt kyligt. Kan inte fatta att vi kunde sitta ute för 2 år sedan på min 60-årsdag. Kan förresten inte fatta att jag är över 60 heller. Det är lika bra att bara gilla läget och låta bli att fatta, vad kan man annars göra?

På besök i Göteborg

2010-05-09T19:50:00.004+02:00

Claes och jag är nere i Gbg och hälsar på Olle. Idag har vi tittat på en Albatrossbåt. Claes drömmer om att byta till en sådan och det är OK, men först måste han sälja vår gamla och det blir nog problematiskt med nya finanskriser, som kommer att sakta ner allting igen.

Sedan gick vi på Trädgårdsmässan på Liseberg och Claes och Olle åkte Skandinaviens största berg och dalbana i trä. Solen kom fram lite på slutet, men det är iskallt. Imorgon åker vi hem igen. Längtar efter vovvarna, som har tillbringat helgen i Gävle på tävlingar med Kickan.

Besök på Orkesta Kyrkogård

2010-05-02T20:41:00.009+02:00

Trots att Lordjobbet försvunnit så verkar inte tiden räcka till till att blogga. Tiden går så vansinnigt fort - jag måste ha jättekul, eller också accelerar allt precis som när man nystar ett garnnystan. Varven när garnet börjar ta slut och nystas upp på ett allt större nystan går jättefort.

Vi hann i alla fall åka till Vallentuna flygfält med Kickan och Blenda och vuvvarna i veckan. Claes startade sin nya karriär som agilityhinderbyggare genom att påbörja reparationsarbetet av A-hindret där. Sedan åkte vi till världens vackraste kyrkogård och vårstädade lite på mamma och pappas grav. Jag tar med mig ett litet hjärta av något hållbart material då och då och så gör tydligen även en del andra för nu är antalet hjärtan uppe i 11. De fick ligga längst fram. Det är svårt att få någon ordning för det blåser jämt där och det är svårt att hitta växter som trivs. Så här blev resultatet i alla fall.

Mitt första lapptäcke till dubbelsäng

2010-04-19T21:27:00.002+02:00

Eftersom färgen torkar så långsamt så passar Frasse och jag på att lägga in ett gammalt projekt - mitt första lapptäcke till dubbelsäng. Det är numera pensionerat med lite tugghål av Nisses tänder och slitet här och där. Jag gjorde det efter ett amerikanskt täcke med målade lappar. De flesta andra lapparna är återanvändning av gamla jeans och en blåblommig morgonrock, som mamma sydde åt mig när jag var tonåring. De knallgröna lapparna har jag köpt samt kanterna och fodret.

Jeansbenen dimensionerar rutornas storlek. Mina rutor är alltid cirka 1 x 1 dm och återanvändningen av gamla tyger ger också en extra dimension till täcket. Tur att jag har sparat massor av gamla jeans för det får inte vara någon stretch i lapparna.

För drygt 10 år sedan anordnade man i Vallentuna Bibliotek en utställning av föremål tillverkade i hemmet genom återanvändning av tyger och garner. Då fick mitt överkast vara med och mamma hade med ett täcke och sockor stickade av restgarner.

Veckans projekt

2010-04-18T21:17:00.002+02:00

Att måla om kökssoffa har jag funderat på i många år. Vi köpte den avlutad och renskrapad för närmare 25 år sedan och jag har tyckt att det var hemskt att måla över ett sådant noggrant arbete. Men, men, de här sofforna var målade en gång och träet är inte direkt vackert, så nu gjorde jag slag i saken och målade den i min älsklingsfärg. Imorgon har den torkat färdigt och då ska vi montera ihop den och fota.

Frasse sover skönt

2010-04-14T21:35:00.002+02:00

Ända sedan Frasse var valp har han ibland haft ett något underligt val av liggplats. På sladdar eller i alldeles för små utrymmen, där han knappt får plats. Här har han hittat bordsbenen, där har han en perfekt utblick över den plats där maten trillar ner från Blenda. Säker på att han inte kommer missa någon godbit, kan han koppla av.

Ärtan sover skönt

2010-04-14T21:28:00.001+02:00

Som den prinsessa på Ärten hon är, så gillar Ärtan att ligga skönt. Helst på duntäcke, men några kuddar i fåtöljen duger också i värsta fall.

Blenda uppe i Näsfjället

2010-04-14T21:18:00.003+02:00

Blenda trängde sig på och ville vara med. Jag trodde jag laddade ner en bild på Ärtan, men linslusen dök upp och då kan man ju bara inte säga nej. Dessutom vet jag inte hur man tar bort bilder än.

Visst är det skönt med en egen vilstol?

2010-04-14T21:10:00.001+02:00

Va snälla husse och matte är som ställer fram dom så här skönt i solen!

Ombyggnad i Näsfjället

2010-04-12T20:38:00.004+02:00

Det gamla rummet såg ut så här med våningssäng för två vuxna. Det var bara det att sängarna var väldigt smala och rätt korta. Rummet är så litet att luften nästan inte räcker till för två personer. Det var alltså ingen större förlust att riva ut sängen. Vi använde den undre sängen till att göra en barnsäng, som vi målade vit, och nu finns det plats för spjälsängen. Hoppas att luften räcker till två barn, men då får de nog lov att låta bli att skrika så mycket. :-)

2010-04-08T14:08:00.002+02:00

Nu har vi varit här uppe i Näsfjället en vecka. Påskhelgen var Blenda och 2 x K här också och livet var intensivt. Sedan åkte de hem och lugnet infann sig förutom att Ärtan löper och flörtar hej vilt med Frasse. Han blir så trött på henne så han vill sitta i mitt knä! Och han är ingen knähund. Det är svårt att hänga med i svängarna. Från mobboffer till eftersökt parningspartner. Stackars Frasse!

Jag tänkte lägga in en bild på vuvvarna ute i solstolarna, som de stal av oss i ett obevakat ögonblick, men datorn är för seg och bilderna kommer inte fram. Vi har hunnit med några skidturer också. Nästan fram till Lilldalsstugan och sedan fritt åk på vita vidder tillbaka. Ärtan såg ut som ett svart hjul, så fort sprang hon. Härligt!

Tiden inne tilllbringar vi med att göra om det lilla rummet med den obekväma, trånga våningssängen till barnkammare. Våningssängen har förvandlats till en kortare barnsäng och nu finns det plats för spjälsängen också. Rummet vann mycket på att översängen försvann. Bilder kommer när det går.

Solen försöker bryta fram det vore skönt med en promenad i solsken som omväxling.

Frasses funderingar

2010-03-23T20:35:00.013+01:00

Man kan gott påstå att läget har stabiliserat sig här hemma. Ärtan och jag har delat upp makten på ett någorlunda rättvist sätt. Hon mobbar inte längre och jag spelar inte offer längre. Spela offer är kanske lite drastiskt uttryckt, enligt hundkoden hamnar ju jag som hane i underläge redan från början. Till skillnad från tvåbeningarna så har vi en inbyggd lag som gör att vi inte tar i allt vad vi kan mot tikar och valpar.

Samtidigt har det ändå inneburit en del favörer att vara mobbad av Ärtan. Matte har sett till att jag får gå först in genom alla dörrar. Jag får godbitar först, mat först och får sova i största sängen. Får extra klappar och gos och uppmärksamhet. Inte dumt alls, tycker jag. Men det tycker nog Ärtan för nu har hon tydligen bytt taktik och blivit ljuv igen.

Igår kväll när vi kom in från en långpromenad lyckades hon faktiskt tränga sig in före mig, men hon försökte inte få mig att stanna ute utan hon visade mig tom en lugnande kind, så det vara bara att knalla in. Ärtan har nog insett att resultatet med mobbningen blir tvärtom mot vad hon egentligen tänkt sig.

Ja, ja livet blir lättare för alla här med en ljuv Ärta, hoppas bara mina favörer består!